I fredags eftermiddag anlände jag till huvudstaden och Ugglans holk på Gullmarsplan. På vägen såg jag mina första krokusar för i år.

...och två ljusstakar.

I lördags klockan 14.35:
Strålande sol och vårkappan är på som ni såg häromdagen. (Jag återanvänder bilden.)

Idag för ett år sedan var jag i Paris. Maria och jag tog en långweekend för att få känna lite på våren, prata franska, äta croissanter och lite sådana saker.

Varje tisdag anordnar kulturhuset något slags event här i stan. Någon gång har det varit publikrepetition på teatern, ibland besök av en journalist, en konstnär eller något sådant. Igår bjöd Edith Backlund på konsert och det var helt strålande bra! Jag knäppte aldrig några kort för jag hade två stora huvuden framför mig men det är hon som är på framsidan av foldern med vårens program här nedanför.

Kan tro att det är några nya som hittat hit via blogg.se´s framsida? Varmt välkomna ska ni vara! Och det är givetvis ni andra från den vanligtvis lite mindre skaran också. Tänkte visa lite vad jag hittade på i lördags kväll. Efter släktkalaset gick jag tvärs över gatan till min granne och hennes katt Ninja som egentligen inte har tre ögon men som hade svårt att sitta still.

I mitt sovrum har jag en klädstång som jag hittade i mina föräldrars källare när jag flyttade hemifrån. Perfekt! Men jag insåg just hur svart och tråkig den såg ut.

Trodde aldrig att jag skulle ställa frågan men jag började just undra idag när jag skulle bestämma vad jag skulle äta. Jag var så hungrig så jag hade kunnat äta upp minst en halv häst men häst var jag såklart inte sugen på.

Ville jag ha tacos? Pizza? Falafel, sushi, räksallad, thai eller indiskt? Det fanns för mycket att välja bland helt enkelt och när man är så där hungrig kan man knappt tänka klart. Till slut bestämde jag mig för spice ´n rice. Jahopp, friterade räkor, panang curry eller cashewnötter? Behövde ännu mer betänketid. Det blev cashew.

Filmen behövde jag däremot inte fundera en enda minut över. I rymden finns inga känslor har jag velat se så himla länge!

Redan på bussen kände jag fjärilarna i magen. Dem flög runt som om det vore deras sista sommardag vid liv. När jag öppnade dörren och gick ner för trapporna eskalerade nervositeten och plötsligt kom doften och surret emot mig. Så välbekant men så obehagligt. I luckan meddelade jag att jag hade anlänt. Till tandläkaren.

Det är en sådan hiskeligt obehaglig upplevelse tycker jag. Trots att min tandläkare har världens brunaste, snällaste ögon och klappar mig på armen ligger jag på helspänn och med axlarna i högläge ungefär hela tiden och glömmer totalt bort att andas. Allra värst är kraffsen som tandläkaren använder att kraffsa runt med. Ibland ilar det, ibland inte. Det kan man aldrig riktigt veta i förväg.

Efter en kvart var det hela i alla fall över. Och inte ett enda hål som behövde lagas hade jag! Weee! Det har jag firat ikväll med tapas, öl och ping pong, bland annat med den här sötisen.

Den 9 januari i år skrev jag mitt första inlägg här på Beatrix Mix och jag vill bara säga att jag är så himla glad för att jag gjorde det. Tanken på en blogg hade jag haft ganska länge och efter UnderbaraClaras bloggtips och mitt egna välbehövliga inköp av en ny dator satte jag igång.